Skärmtid eller dataspelsberoende – vad är skillnaden?
/Många föräldrar säger:
“Mitt barn sitter framför en skärm hela tiden.”
Men all skärmtid är inte samma sak.
Ett barn kan använda en skärm för att göra läxor, prata med kompisar, titta på film eller spela datorspel. Därför är det viktigt att skilja på hur mycket skärmen används och vad den används till.
Hög skärmtid innebär inte automatiskt att barnet har ett dataspelsberoende eller ett datorspelsberoende.
Skärmtid är ett mått – inte en diagnos
Skärmtid handlar om hur många timmar en skärm används under en dag.
Den säger däremot väldigt lite om kvaliteten på innehållet.
Två barn kan ha exakt samma skärmtid, men helt olika vardag.
Det ena barnet kanske växlar mellan läxor, videosamtal och spel, medan det andra spelar datorspel från morgon till kväll och försummar sömn, skola och relationer.
Vad är dataspelsberoende?
Ett dataspelsberoende handlar inte främst om antalet timmar.
Det handlar om att spelandet blir svårt att kontrollera och börjar påverka viktiga delar av livet.
Exempelvis när barnet:
inte kan sluta spela
prioriterar spel framför skola
försummar sömn
ljuger om sitt spelande
blir mycket argt när spelet avbryts
fortsätter spela trots negativa konsekvenser
Då kan det röra sig om ett dataspelsmissbruk, datorspelsberoende eller annat spelberoende.
Fokusera på konsekvenserna
Det är lätt att fastna vid frågan:
“Hur många timmar spelar mitt barn?”
En bättre fråga är:
“Hur påverkar spelandet mitt barns liv?”
Om barnet fortfarande fungerar bra i skolan, sover tillräckligt, umgås med familj och vänner och mår bra, finns det ofta ingen anledning till oro.
Om vardagen däremot börjar försämras är det dags att titta närmare på situationen.
Skärmar är en naturlig del av dagens samhälle
Barn använder skärmar till mycket mer än bara spel.
De lär sig, kommunicerar, skapar och umgås digitalt.
Därför är målet inte att minska all skärmtid, utan att skapa en sund balans mellan den digitala och den fysiska världen.
Vad kan du göra som förälder?
Försök att vara nyfiken istället för att enbart räkna timmar.
Fundera över:
Vad gör barnet på skärmen?
Hur påverkar det sömnen?
Hur fungerar skolan?
Finns det tid för fysisk aktivitet?
Träffar barnet vänner även utanför skärmen?
Helhetsbilden ger betydligt mer information än antalet timmar.
Sammanfattning
Skärmtid och dataspelsberoende är inte samma sak.
Ett barn kan ha hög skärmtid utan att må dåligt, samtidigt som ett annat barn kan utveckla ett dataspelsmissbruk, datorspelsberoende eller annat spelberoende trots färre speltimmar.
Det viktigaste är därför inte hur länge barnet sitter framför en skärm, utan hur spelandet påverkar barnets sömn, skola, relationer och välmående.
