Forskning om dataspelsberoende och Gaming Disorder
Under de senaste tjugo åren har forskningen om dataspelsberoende utvecklats snabbt. Det som tidigare betraktades som ett omdiskuterat fenomen är idag ett etablerat forskningsområde med tusentals vetenskapliga publikationer från universitet och forskningsinstitut världen över.
Sedan Världshälsoorganisationen (WHO) år 2018 beslutade att inkludera Gaming Disorder i det internationella diagnossystemet ICD-11 har intresset för området ökat ytterligare. Forskningen omfattar idag allt från hjärnans belöningssystem och psykisk hälsa till familjefaktorer, behandling och förebyggande arbete.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de allra flesta barn, ungdomar och vuxna som spelar datorspel inte utvecklar ett beroende. Datorspel är för många en positiv fritidsaktivitet som erbjuder gemenskap, problemlösning, kreativitet och avkoppling. Forskningen handlar därför inte om att avgöra om datorspel är “bra” eller “dåliga”, utan om att förstå varför ett mindre antal personer utvecklar ett spelbeteende som leder till allvarliga negativa konsekvenser.
På den här sidan har vi samlat och sammanfattat den viktigaste forskningen inom området. Syftet är att göra vetenskaplig kunskap mer lättillgänglig för föräldrar, skolpersonal, behandlare, journalister och andra som vill förstå vad forskningen faktiskt visar.
Vad är Gaming Disorder?
Gaming Disorder är den diagnos som används av Världshälsoorganisationen (WHO) för att beskriva ett spelbeteende som blivit så omfattande att det leder till betydande problem i vardagen.
Diagnosen bygger inte på hur många timmar någon spelar.
Istället handlar den om tre centrala områden:
personen har svårt att kontrollera sitt spelande,
spelandet prioriteras framför andra viktiga delar av livet,
spelandet fortsätter trots att det leder till negativa konsekvenser.
För att diagnosen ska bli aktuell krävs dessutom att problemen är så omfattande att de påverkar exempelvis skola, arbete, relationer eller psykisk hälsa under en längre tid.
Det betyder att ett stort spelintresse inte automatiskt innebär ett dataspelsberoende.
Den här skillnaden är viktig eftersom många engagerade gamers spelar många timmar utan att utveckla några större problem.
Vad säger forskningen idag?
Forskningsläget har förändrats mycket under de senaste tio åren.
Tidigare fokuserade många studier nästan enbart på hur många timmar människor spelade.
Idag är forskningen betydligt mer nyanserad.
Istället undersöker forskare frågor som:
Varför utvecklar vissa personer ett problematiskt spelande?
Vilka riskfaktorer finns?
Hur påverkas hjärnan?
Vilken behandling fungerar bäst?
Hur kan föräldrar förebygga problem?
Hur hänger spelande ihop med ADHD, autism och psykisk ohälsa?
Den moderna forskningen visar att dataspelsberoende nästan alltid behöver förstås utifrån flera olika perspektiv samtidigt.
Det handlar om samspelet mellan individen, familjen, livssituationen och spelens utformning.
Hur vanligt är dataspelsberoende?
En av de vanligaste frågorna är:
Hur många blir egentligen spelberoende?
Det finns inget enkelt svar.
Olika studier har kommit fram till olika siffror beroende på:
vilka diagnoskriterier som används,
vilka åldersgrupper som studeras,
vilket land undersökningen genomförts i,
hur datainsamlingen gått till.
De flesta forskare är därför överens om att man ska vara försiktig med att ange en exakt procentsats.
Det viktiga budskapet är istället att de flesta som spelar datorspel aldrig utvecklar ett beroende, samtidigt som det finns en mindre grupp som behöver professionell hjälp.
Datorspel är inte orsaken till alla problem
En vanlig missuppfattning är att datorspel i sig skapar psykisk ohälsa.
Forskningen ger en betydligt mer komplex bild.
Hos vissa personer verkar spelandet vara en del av problemet.
Hos andra fungerar spelandet snarare som ett sätt att hantera:
stress,
ångest,
ensamhet,
nedstämdhet,
mobbning,
social osäkerhet.
Det betyder inte att spelandet är ofarligt.
Men det betyder att en behandling behöver förstå varför personen spelar, inte bara hur länge.
Forskning om barn och ungdomar
Den största delen av forskningen handlar om barn och ungdomar.
Det beror dels på att datorspel är vanligast i dessa åldersgrupper, men också på att spelandet kan påverka utveckling, sömn, skola och sociala relationer.
Studier visar att de flesta unga hittar en fungerande balans mellan spel, skola och fritid.
För en mindre grupp blir spelandet däremot alltmer dominerande och börjar påverka vardagen negativt.
Forskningen försöker därför förstå vilka skyddsfaktorer som hjälper barn att utveckla sunda spelvanor och vilka riskfaktorer som kan bidra till ett problematiskt spelande.
Därför följer vi forskningen
På Dataspelsakuten arbetar vi dagligen med familjer som söker hjälp för problematiskt spelande och dataspelsberoende.
Vår utgångspunkt är att kombinera vetenskaplig forskning med lång klinisk erfarenhet.
Ny forskning publiceras varje år och kunskapen utvecklas kontinuerligt. Därför uppdaterar vi också den här sidan löpande med nya studier, systematiska översikter och internationella riktlinjer.
Målet är att göra den till Sveriges mest omfattande och lättillgängliga forskningsöversikt om dataspelsberoende.
ADHD och dataspelsberoende
Barn och ungdomar med ADHD utvecklar inte automatiskt ett dataspelsberoende. Däremot visar flera forskningsstudier att personer med ADHD löper en högre risk att utveckla ett problematiskt spelande än befolkningen i övrigt.
En möjlig förklaring är att många datorspel erbjuder det som personer med ADHD ofta söker: tydliga mål, snabb återkoppling, omedelbara belöningar och hög stimulans. För en del kan spelandet också fungera som ett sätt att koppla bort stress, oro eller svårigheter i vardagen.
Forskningen visar samtidigt att sambandet är komplext. ADHD orsakar inte dataspelsberoende, och dataspel orsakar inte ADHD. Istället verkar ADHD vara en sårbarhetsfaktor som, tillsammans med andra omständigheter, kan öka risken för ett problematiskt spelande.
Det är därför viktigt att en behandling inte enbart fokuserar på spelandet. Om barnet samtidigt har ADHD behöver båda områdena uppmärksammas för att insatsen ska bli så effektiv som möjligt.
Autism och datorspel
Många barn och ungdomar med autism tycker om datorspel. Spel erbjuder ofta tydliga regler, struktur och förutsägbarhet, vilket kan upplevas som tryggt och motiverande.
För de allra flesta är detta inte ett problem.
Samtidigt visar forskningen att personer med autism i vissa fall kan ha en ökad sårbarhet för ett problematiskt spelande. Det gäller särskilt om spelandet blir den huvudsakliga vägen till social kontakt eller om andra aktiviteter successivt väljs bort.
Forskare betonar därför att fokus inte bör ligga på antalet speltimmar, utan på hur spelandet påverkar vardagen. Om sömn, skola, relationer eller psykiskt mående försämras kan det finnas anledning att söka stöd.
Precis som vid ADHD behöver både autism och spelandet förstås som delar av en större helhet.
Sömn och dataspelsberoende
Sömn är ett av de områden där forskningen är mest samstämmig. Ett stort antal studier visar att ett problematiskt spelande ofta hänger samman med senare sänggående, kortare sömntid och sämre sömnkvalitet.
Det betyder inte att alla som spelar sent utvecklar ett dataspelsberoende. Många ungdomar spelar utan att sömnen påverkas nämnvärt. Men när spelandet regelbundet leder till att barnet skjuter upp läggdags, har svårt att avsluta en spelsession eller ständigt känner sig trött dagen efter, finns det anledning att uppmärksamma situationen.
Sömnbrist kan i sin tur påverka koncentration, minne, inlärning och känsloreglering. För barn och ungdomar kan det innebära svårare att prestera i skolan, ökad irritabilitet och minskad motivation till aktiviteter utanför spelvärlden.
Forskningen visar också att sambandet går åt båda hållen. Dålig sömn kan göra det svårare att reglera impulser och fatta genomtänkta beslut, vilket i sin tur kan öka risken för ett mer problematiskt spelande. Samtidigt kan ett omfattande spelande försämra sömnen ytterligare. Därför kan sömnproblem och spelproblem förstärka varandra i en negativ spiral.
En viktig slutsats från forskningen är att förbättrade sömnrutiner ofta är en av de första åtgärderna som rekommenderas när ett problematiskt spelande ska brytas. Regelbundna sovtider, en tydlig kvällsrutin och att avsluta spelandet i god tid före läggdags kan bidra till bättre återhämtning och göra det lättare att hitta en mer hållbar balans mellan spel och vardag.
Det här visar forskningen
✔ Problematiskt spelande är kopplat till kortare sömntid.
✔ Senare sänggående är vanligt hos personer med problematiskt spelande.
✔ Sämre sömn kan både vara en konsekvens av och en riskfaktor för fortsatt problematiskt spelande.
✔ Förbättrade sömnrutiner är ofta en viktig del av behandling och förebyggande arbete.
Vad säger forskningen om behandling?
När ett dataspelsberoende eller ett problematiskt spelande har utvecklats är en vanlig fråga vilken behandling som faktiskt fungerar.
Forskningen visar att det inte finns någon enskild metod som passar alla. Däremot finns det behandlingsformer som har ett bättre vetenskapligt stöd än andra.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsform som har undersökts mest. Många studier visar att KBT kan hjälpa personer att minska sitt problematiska spelande, förbättra sin förmåga att kontrollera spelandet och återfå en bättre balans i vardagen.
Samtidigt betonar forskningen att behandlingen behöver anpassas efter individens situation. För barn och ungdomar är familjens delaktighet ofta en viktig del av behandlingen. Om det samtidigt finns ADHD, autism, depression eller ångest behöver även dessa svårigheter uppmärksammas.
Behandling handlar därför sällan om att bara minska antalet speltimmar. Målet är istället att hjälpa personen att skapa en fungerande vardag där sömn, skola, arbete, relationer och fritidsaktiviteter fungerar tillsammans med ett balanserat spelande.
Det här visar forskningen:
✔ KBT är den behandlingsmetod som har starkast vetenskapligt stöd.
✔ Familjens delaktighet förbättrar ofta resultaten hos barn och ungdomar.
✔ Behandling behöver anpassas efter individens behov.
✔ Samtidig psykisk ohälsa behöver ofta behandlas parallellt.
Vanliga missförstånd om dataspelsberoende
Forskningen har utvecklats snabbt under de senaste åren. Samtidigt lever många gamla föreställningar kvar. Här är några av de vanligaste missuppfattningarna.
Myt: Alla som spelar många timmar är spelberoende. Vad säger forskningen?
Nej. Många personer spelar flera timmar om dagen utan att utveckla ett beroende. Det avgörande är inte antalet timmar utan om spelandet leder till återkommande negativa konsekvenser och om personen har svårt att kontrollera sitt spelande.
Myt: Datorspel orsakar alltid psykisk ohälsa. Vad säger forskningen?
Nej. Sambandet är betydligt mer komplext. Hos vissa personer kan psykisk ohälsa bidra till ett ökat spelande, medan spelandet hos andra kan förvärra redan befintliga problem. Forskningen visar att båda riktningarna förekommer.
Myt: Det räcker att ta bort datorn. Vad säger forskningen?
Nej. Att enbart förbjuda spel löser sällan de bakomliggande orsakerna. Forskningen betonar vikten av att förstå varför personen spelar och att arbeta med hela livssituationen.
Myt: Alla datorspel är farliga. Vad säger forskningen?
Nej. För de allra flesta människor är datorspel en vanlig fritidsaktivitet. Många studier visar att spel kan bidra till gemenskap, problemlösning, samarbete och återhämtning. Problemen uppstår först när spelandet blir okontrollerbart och leder till negativa konsekvenser.
Vad forskningen fortfarande försöker besvara
Trots att kunskapen om dataspelsberoende har ökat kraftigt finns det fortfarande frågor som forskarna arbetar med att förstå bättre.
Exempel på områden där forskningen utvecklas snabbt är:
varför vissa personer utvecklar ett beroende medan andra inte gör det,
hur olika spelgenrer påverkar spelbeteendet,
hur hjärnans belöningssystem förändras över tid,
vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst för olika grupper,
hur AI, virtual reality och framtidens spel kan påverka spelvanor.
Det innebär att ny forskning publiceras varje år och att kunskapsläget ständigt utvecklas.
Dataspelsakutens syn på forskning
På Dataspelsakuten utgår vi från vetenskapligt stöd, men också från den erfarenhet som byggts upp genom många års arbete med barn, ungdomar och familjer.
Forskningen ger oss viktiga svar på vad som fungerar för många människor. Samtidigt är varje individ unik. Därför behöver vetenskapliga resultat alltid kombineras med en individuell bedömning av personens livssituation, psykiska hälsa, familj och behov.
Det är just mötet mellan forskning och praktisk erfarenhet som gör det möjligt att ge ett stöd som både är kunskapsbaserat och anpassat till den enskilda familjen.
Sammanfattning
Forskningsläget kring dataspelsberoende har utvecklats snabbt under de senaste åren. Idag vet vi betydligt mer om riskfaktorer, skyddsfaktorer, behandling och hur problematiskt spelande påverkar barn, ungdomar och vuxna.
Samtidigt finns det fortfarande mycket kvar att lära. Därför är det viktigt att kontinuerligt följa ny forskning och att basera råd och behandling på aktuell vetenskap.
På Dataspelsakuten följer vi den internationella forskningen löpande och uppdaterar den här sidan när ny viktig kunskap publiceras. Vår ambition är att erbjuda en lättillgänglig och trovärdig översikt över det aktuella forskningsläget för föräldrar, skolpersonal, vårdpersonal och andra som vill förstå mer om dataspelsberoende.
Utvalda vetenskapliga studier och forskningsrapporter
Nedan har vi samlat ett urval av internationella och svenska forskningsrapporter, systematiska översikter och officiella riktlinjer som ligger till grund för mycket av dagens kunskap om dataspelsberoende och Gaming Disorder. För varje källa finns en kort sammanfattning och en länk till originalpublikationen.
Diagnos och internationella riktlinjer
WHO: Gaming Disorder
Världshälsoorganisationen beskriver Gaming Disorder som ett återkommande eller ihållande spelbeteende som kännetecknas av nedsatt kontroll över spelandet, att spelandet får en allt högre prioritet och att personen fortsätter trots negativa konsekvenser. För en diagnos krävs en tydlig funktionsnedsättning inom exempelvis familjeliv, skola, arbete eller sociala relationer.
Läs WHO:s information: https://www.who.int/standards/classifications/frequently-asked-questions/gaming-disorder
WHO: Varför Gaming Disorder infördes i ICD-11
WHO förklarar att Gaming Disorder inkluderades efter en genomgång av tillgänglig forskning och internationella expertöverläggningar. WHO betonar samtidigt att det endast är en mindre andel av alla som spelar som utvecklar tillståndet.
Läs WHO:s frågor och svar: https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/addictive-behaviours-gaming-disorder
ICD-11 – internationellt diagnossystem
ICD-11 är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Gaming Disorder är placerat bland störningar till följd av beroendeframkallande beteenden och har diagnoskoden 6C51.
Öppna WHO:s ICD-11-browser: https://icd.who.int/browse11
American Psychiatric Association: Internet Gaming Disorder
I den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 och DSM-5-TR beskrivs Internet Gaming Disorder som ett tillstånd som behöver studeras ytterligare. APA skiljer problematiskt spelande från normal och engagerad användning av datorspel.
Läs APA:s information: https://www.psychiatry.org/patients-families/internet-gaming
Hur vanligt är dataspelsberoende?
Global prevalence of gaming disorder: A systematic review and meta-analysis
Denna ofta citerade metaanalys sammanställde internationell forskning om förekomsten av Gaming Disorder. Resultaten visar att uppskattningarna varierar beroende på vilka mätinstrument och gränsvärden som används. När studier med strängare urvalskriterier analyserades blev den uppskattade förekomsten lägre.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33028074/
Prevalence of Internet Gaming Disorder in adolescents
Metaanalysen undersökte förekomsten av Internet Gaming Disorder bland ungdomar. Forskarna fann stora skillnader mellan studier och konstaterade att kön, geografiskt område, urvalsstorlek och val av diagnoskriterier påverkade resultaten.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30004118/
Prevalence and possible risk factors among adolescents and young adults
Denna stora metaanalys inkluderade över 400 000 deltagare från ett stort antal länder. Forskarna identifierade bland annat stress, lång speltid, familjeproblem, skolsvårigheter och psykiska besvär som möjliga riskfaktorer. Den stora variationen mellan studierna innebär att resultaten behöver tolkas försiktigt.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35926424/
Barn, ungdomar och riskfaktorer
Internet Gaming Disorder in children and adolescents: A systematic review
Denna omfattande översikt sammanfattar forskning om dataspelsberoende hos barn och ungdomar. Den tar bland annat upp förekomst, psykologiska faktorer, familjebakgrund, sociala färdigheter och samtidig psykisk ohälsa.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29633243/
Cross-sectional and longitudinal epidemiological studies of Internet Gaming Disorder
Översikten analyserar både tvärsnittsstudier och studier där personer följts över tid. De faktorer som har kopplats till problematiskt spelande omfattar bland annat psykisk hälsa, familjesituation, skolproblem, sociala relationer och spelvanor. Forskarna betonar behovet av fler långtidsstudier för att kunna fastställa orsak och verkan.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28436212/
Bio-psychosocial factors among children and adolescents with Internet Gaming Disorder
Denna systematiska översikt betraktar spelproblemen ur ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Resultaten visar att spelproblem sällan kan förklaras av en enda faktor. Bland annat lyfts impulsivitet, psykiskt mående och kvaliteten i relationen mellan barn och föräldrar.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30809270/
Prevalence, predictive factors and impacts among adolescents
Denna populationsbaserade longitudinella studie följde ungdomar över tid. Syftet var att undersöka förekomst, faktorer som kunde förutsäga problemutveckling och vilka konsekvenser Internet Gaming Disorder kunde få.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38844168/
ADHD och dataspelsberoende
ADHD and Gaming Disorder: A systematic review and meta-analysis
Metaanalysen visar ett tydligt samband mellan ADHD och Gaming Disorder. Forskarna framhåller att personer som söker hjälp för spelproblem kan behöva undersökas för ADHD och att personer med ADHD kan ha en förhöjd sårbarhet. Sambandet betyder dock inte att ADHD automatiskt leder till dataspelsberoende.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37883910/
Longitudinal associations between digital media use and ADHD symptoms
Denna systematiska översikt av longitudinella studier fann stöd för att sambandet mellan problematisk digital medieanvändning och ADHD-symtom kan gå åt båda hållen. Sambanden var tydligare för problematisk användning än för enbart mängden skärmtid.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36562860/
Gaming Disorder among Swedish adolescents
Denna svenska studie undersökte ett mätinstrument för Gaming Disorder bland ungdomar och analyserade faktorer som kunde förutsäga högre risk. Resultaten visade bland annat samband med sämre psykiskt välbefinnande och andra svårigheter i vardagen.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41014961/
Autism och datorspel
Behavioral addiction and autism spectrum disorder
Denna översiktsartikel granskar forskningen om autism och beteendeberoenden, däribland problematiskt internet- och datorspelande. Forskarna konstaterar att det finns möjliga samband, men att forskningsunderlaget ännu är begränsat och inte tillåter enkla slutsatser.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34325098/
Video games for the treatment of Autism Spectrum Disorder
Denna systematiska översikt visar en annan sida av datorspel: spel kan även användas som verktyg i insatser för barn med autism. Resultaten understryker att datorspel inte i sig är skadliga och att användningens syfte, omfattning och konsekvenser är avgörande.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33651285/
Sömn och problematiskt spelande
Problematic Gaming and Sleep: A systematic review and meta-analysis
Denna systematiska översikt och metaanalys fann ett tydligt samband mellan problematiskt spelande och sämre sömn. Resultaten omfattade bland annat kortare sömntid, sämre sömnkvalitet, senare läggtider och mer trötthet under dagen.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34163386/
Internet gaming addiction and sleep problems
Studien fann samband mellan problematiskt internet- och datorspelande och sömnproblem, däribland upplevd sömnlöshet och försämrad sömnkvalitet. Eftersom flera faktorer kan påverka både spelande och sömn behöver sambanden förstås som komplexa.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24619594/
Portable screen devices and sleep outcomes among children and adolescents
Denna stora systematiska översikt och metaanalys handlar inte enbart om datorspel, men är relevant för förståelsen av digitala mediers påverkan på barns sömn. Tillgång till och användning av skärmbaserade enheter vid läggdags var kopplad till otillräcklig sömn, sämre sömnkvalitet och ökad trötthet under dagen.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27802500/
Psykisk hälsa och spelproblem
Gaming Disorder and mental health: Longitudinal meta-analysis
Denna metaanalys av longitudinella studier fann ömsesidiga samband över tid mellan Gaming Disorder och bland annat depression, lägre livstillfredsställelse och känslomässiga besvär. Resultaten talar för att psykiska problem kan bidra till problematiskt spelande och att spelproblemen samtidigt kan förvärra måendet.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40288452/
Internet Gaming Disorder, anxiety and depression
Denna systematiska översikt och metaanalys fann återkommande samband mellan Internet Gaming Disorder och psykiska besvär, särskilt depression och ångest. Forskarna betonade samtidigt bristen på longitudinell forskning och att samband inte automatiskt visar vad som är orsak och vad som är konsekvens.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29614059/
Problematic gaming, psychiatric comorbidities and adolescence
Översikten analyserade forskning om ungdomar med problematiskt spelande och samtidiga psykiatriska tillstånd. Resultaten visar att spelproblemen ofta förekommer tillsammans med andra svårigheter och att bedömning och behandling därför behöver omfatta hela den psykiska hälsan.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38901145/
Familjens betydelse
Familial protective and risk factors for Gaming Disorder
Denna aktuella systematiska översikt sammanställer forskning om familjerelaterade risk- och skyddsfaktorer hos barn och ungdomar. Familjeklimat, kommunikation, föräldraskap, konflikter och kvaliteten i relationen mellan barn och föräldrar återkommer som betydelsefulla områden.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40154103/
Family factors in adolescent problematic Internet gaming
Denna systematiska översikt visar att problematiskt spelande behöver förstås i sitt familjesammanhang. Bland de faktorer som undersökts finns konflikter, familjesammanhållning, föräldrakontroll, kommunikation och hur föräldrar förhåller sig till barnets spelande.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28762279/
Spelens utformning och spelarens motivation
Maladaptive player–game relationships in problematic gaming
Denna systematiska översikt undersöker samspelet mellan individens sårbarhet och olika typer av spel. Faktorer som eskapism, prestation, impulsivitet, social oro och spelens sociala eller kontinuerliga struktur kan påverka risken. Forskarna betonar att det inte enbart är spelet eller individen som avgör, utan relationen mellan dem.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31707185/
Withdrawal symptoms in Internet Gaming Disorder
Denna översikt granskar vad forskningen visar om abstinensliknande symtom när spelandet avbryts. Irritation och rastlöshet rapporterades ofta, men forskarna konstaterade att kunskapsläget var begränsat och att det behövdes bättre definitioner och mer systematisk forskning.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26704173/
Vad visar forskning om behandling?
Treatment of Gaming Disorder: A systematic review and meta-analysis
Denna aktuella systematiska översikt och metaanalys bedömer flera typer av behandling, bland annat KBT, familjeinriktade insatser, läkemedel och mindfulnessbaserade metoder. Resultaten tyder på att behandling kan minska symtomen, men att variationen mellan studier och förekomsten av samtidiga diagnoser behöver beaktas.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41187384/
Cognitive-behavioral therapy for Internet Gaming Disorder
Denna systematiska översikt och metaanalys undersökte KBT:s effekter på symtom, speltid, depression och ångest. Resultaten gav stöd för att KBT kan minska spelrelaterade symtom och psykiska besvär, men kunskapen om långtidseffekterna var mer begränsad.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30341981/
Treatment effects of therapeutic interventions for Gaming Disorder
Denna metaanalys inkluderade kontrollerade behandlingsstudier och fann att terapeutiska insatser kan minska symtomen på Gaming Disorder. Forskarna konstaterade samtidigt att antalet välkontrollerade studier fortfarande var relativt begränsat.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37826910/
Treatments of Internet Gaming Disorder: A systematic review
Översikten identifierade behandlingar som omfattade läkemedel, KBT och andra psykosociala insatser. Forskarna konstaterade att flera behandlingar visade lovande resultat, men att metodologiska brister gjorde det svårt att dra säkra slutsatser om vilken metod som är bäst.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31544539/
Effective interventions for Gaming Disorder
Denna systematiska översikt fann stöd för flera insatser, däribland korttids-KBT och olika former av grupp- och beteendeinriktad behandling. Forskarna framhöll samtidigt behovet av bättre forskningsdesign och mer enhetliga sätt att mäta behandlingsresultat.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36815197/
Svensk forskning och kunskapssammanställning
Svensk randomiserad studie av återfallsprevention
I denna svenska randomiserade studie undersöktes återfallsprevention för ungdomar med Internet Gaming Disorder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien är särskilt relevant eftersom den genomfördes i svensk klinisk verksamhet.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37928925/
Ungdomars erfarenheter av behandling i Sverige
Denna kvalitativa studie undersökte hur ungdomar själva upplevde psykologisk behandling för Gaming Disorder. Ungdomarnas berättelser visar bland annat betydelsen av att känna sig förstådd, att behandlingen omfattar hela livssituationen och att motivation kan utvecklas under behandlingens gång.
Läs studien på PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40530046/
Folkhälsomyndigheten: Digitala medier och barns och ungas hälsa
Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning granskar forskning om digitala medier, psykisk och fysisk hälsa, sömn, levnadsvanor samt problematisk användning bland barn och unga. Rapporten handlar inte enbart om datorspel, men ger ett viktigt svenskt folkhälsoperspektiv.
Läs Folkhälsomyndighetens rapport: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/e7ca33c8783a4bfc86a4b431f950b8ea/forskningssammanstallning-digital-medieanvandning-psykisk-fysisk-sexuell-halsa-levnadsvanor-barn-unga.pdf
Folkhälsomyndigheten: Samband mellan dataspel och spel om pengar
Folkhälsomyndigheten sammanfattar svensk och internationell forskning om kopplingar mellan datorspel, problematiskt spelande och spel om pengar. Sidan tar bland annat upp studier där ungdomar följts över tid och forskning om gränslandet mellan gaming och gambling.
Läs Folkhälsomyndighetens information: https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/samband-mellan-dataspel-och-spel-om-pengar/
Så har vi valt forskningen
Urvalet på denna sida består främst av internationella diagnoskällor, systematiska översikter, metaanalyser, longitudinella studier och svenska myndighetsrapporter. Sådana källor väger generellt tyngre än enstaka mindre studier eftersom de sammanställer eller följer ett större forskningsunderlag.
Samtidigt ska all forskning tolkas med försiktighet. Studier använder olika begrepp, mätinstrument och diagnoskriterier. Resultat från en viss åldersgrupp eller ett visst land kan inte alltid överföras direkt till andra grupper.
Forskningsbiblioteket uppdateras löpande när nya betydelsefulla studier och internationella riktlinjer publiceras.