Hur påverkar datorspel hjärnan?

Många föräldrar upplever att deras barn blir helt uppslukade av datorspel. När det är dags att stänga av kan barnet bli frustrerat, irriterat eller säga att det “bara ska spela en match till”.

Det väcker ofta frågan:

Vad är det egentligen som händer i hjärnan när vi spelar?

Forskningen visar att datorspel aktiverar hjärnans belöningssystem – samma system som hjälper oss att känna motivation, glädje och lust att fortsätta med aktiviteter som upplevs som belönande.

Det betyder inte att datorspel i sig är farliga. Men hos vissa personer kan belöningssystemet bidra till att spelandet blir svårt att kontrollera.

Hjärnans belöningssystem

Hjärnan är programmerad för att uppmuntra beteenden som känns meningsfulla eller belönande.

När vi lyckas med något – klarar en utmaning, lär oss en ny färdighet eller får uppskattning – aktiveras belöningssystemet.

Datorspel är skickligt utformade för att ge många sådana belöningar.

Det kan handla om att:

• klara en bana

• vinna en match

• låsa upp nya föremål

• få erfarenhetspoäng

• nå en högre rank

• samarbeta med andra spelare

Alla dessa moment gör att spelandet känns motiverande och roligt.

Varför är vissa spel så svåra att lägga ifrån sig?

Moderna datorspel är ofta designade för att spelaren hela tiden ska känna att nästa belöning är nära.

Kanske återstår bara en match till nästa nivå.

Eller några få poäng till en ny ranking.

Eller ett uppdrag som nästan är klart.

Den här typen av progression gör att många spelare tänker:

“Jag slutar snart…”

Men snart blir lätt ytterligare en timme.

Det behöver inte innebära ett dataspelsberoende, men det visar varför spel kan vara så engagerande.

Dopamin – mer än bara ett “må bra-hormon”

Dopamin beskrivs ofta förenklat som hjärnans “belöningssignal”, men dess viktigaste uppgift är egentligen att skapa motivation och förväntan.

När vi ser en möjlighet att lyckas eller få en belöning hjälper dopamin oss att rikta uppmärksamheten dit.

I datorspel används detta skickligt genom tydliga mål, snabba återkopplingar och regelbundna belöningar.

Det är därför många upplever att spel känns mer lockande än exempelvis läxor, städning eller andra vardagliga uppgifter där belöningen kommer långt senare.

När blir spelandet ett problem?

För de allra flesta är datorspel en positiv fritidsaktivitet.

Problemen uppstår när spelandet börjar ta över andra viktiga delar av livet.

Det kan exempelvis handla om att barnet:

• prioriterar spel framför sömn

• tappar intresset för skolan

• väljer bort familj och vänner

• blir mycket argt när spelandet avbryts

• har svårt att kontrollera hur länge det spelar

När konsekvenserna blir återkommande kan det vara ett tecken på dataspelsberoende, datorspelsmissbruk, datorspelsberoende eller annat spelberoende.

Alla reagerar inte likadant

Precis som människor reagerar olika på stress, sociala medier eller spel om pengar reagerar vi också olika på datorspel.

Personlighet, psykisk hälsa, livssituation och genetiska faktorer spelar sannolikt en roll.

Därför kan två ungdomar spela samma spel under lika många timmar men få helt olika konsekvenser i vardagen.

Det är också därför man bör fokusera på hur spelandet påverkar individen – inte enbart på antalet timmar framför skärmen.

Vad kan du göra som förälder?

Om du märker att spelandet börjar påverka vardagen negativt är det viktigt att vara nyfiken i stället för att bara sätta hårdare regler.

Prata med barnet om vad som gör spelet så viktigt.

Finns det något barnet får i spelet som saknas någon annanstans? Är det gemenskap, känslan av att lyckas eller en plats där barnet känner sig kompetent?

När du förstår drivkrafterna bakom spelandet blir det lättare att hitta lösningar som fungerar på lång sikt.

Sammanfattning

Datorspel påverkar hjärnan genom att aktivera belöningssystemet och skapa motivation att fortsätta spela. För de flesta är detta en naturlig del av en rolig hobby.

Men när spelandet börjar gå ut över sömn, skola, relationer eller psykiskt mående kan det utvecklas till ett dataspelsberoende, dataspelsmissbruk, datorspelsberoende eller annat spelberoende.

Det viktigaste är därför inte att se datorspel som något farligt i sig, utan att förstå hur hjärnans belöningssystem fungerar och vara uppmärksam på när balansen i vardagen börjar rubbas.