Dataspelsberoende, dataspelsmissbruk och spelberoende – vad är egentligen skillnaden?

Dataspelsberoende, dataspelsmissbruk och spelberoende är ord som ofta används när någon spelar så mycket att omgivningen börjar bli orolig. Men begreppen används på olika sätt och kan lätt skapa förvirring. Särskilt ordet spelberoende är komplicerat eftersom det på svenska både kan uppfattas som beroende av datorspel och beroende av spel om pengar. För föräldrar, skolpersonal och andra vuxna är det därför viktigt att förstå vad orden betyder – och framför allt att inte fastna i själva etiketten. Den viktigaste frågan är hur spelandet påverkar personens liv.

Vad menas med dataspelsberoende?

Dataspelsberoende används i vardagligt språk för att beskriva ett spelande där personen har fått stora svårigheter att kontrollera sitt beteende och fortsätter trots tydliga negativa konsekvenser. Internationellt används begreppet Gaming Disorder. Världshälsoorganisationen WHO har inkluderat Gaming Disorder i ICD-11. Kärnan är ett mönster där kontrollen över spelandet är nedsatt, gaming får allt högre prioritet framför andra aktiviteter och spelandet fortsätter eller ökar trots negativa konsekvenser. För diagnos krävs dessutom att problemen är så betydande att de leder till tydlig funktionsnedsättning inom viktiga delar av livet.

Vad menas med dataspelsmissbruk?

Dataspelsmissbruk används ofta som ett bredare vardagsbegrepp för ett spelande som skapar problem. En förälder kanske säger att barnet har ett dataspelsmissbruk eftersom det spelar hela nätterna, skolkar eller hamnar i ständiga konflikter kring datorn. Begreppet används mycket i vanligt språk men är inte samma sak som en formell diagnos. Det kan därför vara mer användbart att beskriva exakt vilka problem som finns än att försöka avgöra vilken etikett som är rätt.

Vad betyder spelberoende?

Här blir språket mer komplicerat. I Sverige används spelberoende framför allt om problem med spel om pengar, exempelvis nätcasino, betting eller andra former av gambling. Men människor använder ibland samma ord när de pratar om datorspel. Det är två olika typer av problem som behöver skiljas åt. En person som inte kan kontrollera sitt spelande på nätcasino har inte samma problematik som en ungdom som spelar ett onlinespel hela nätterna, även om vissa mekanismer kan överlappa.

Gaming Disorder är det internationella begreppet

WHO beskriver Gaming Disorder som ett mönster av digitalt eller annat videospelande där kontrollen över spelandet försämras, spelandet får allt högre prioritet och beteendet fortsätter trots negativa konsekvenser. Det är viktigt eftersom diagnosen inte bygger på att någon spelar ett visst antal timmar. Det är konsekvenserna, prioriteringen och kontrollförlusten som står i centrum.

Det finns ingen magisk timgräns

En av de vanligaste missuppfattningarna kring dataspelsberoende och dataspelsmissbruk är att det borde finnas ett visst antal timmar som avgör om någon har problem. Så fungerar det inte. Två personer kan spela lika mycket men ha helt olika relation till gaming. Den ena kanske sköter skola eller arbete, sover bra, tränar, har relationer och utan större problem kan avstå från spelandet. Den andra kanske spelar samma antal timmar men gör det genom att offra sömn, skola och andra viktiga delar av livet.

Kontroll är en central fråga

Kan personen själv bestämma när spelandet ska börja och sluta? Eller blir en planerad timme regelbundet fem timmar? Har personen försökt minska men misslyckats? Fortsätter spelandet trots att personen själv ser att det skapar problem? Sådana frågor kan säga betydligt mer än hur länge datorn varit påslagen.

Prioriteringen förändras ofta gradvis

Ett problematiskt spelande behöver inte utvecklas dramatiskt. Förändringen kan ske under lång tid. Först slutar personen med någon fritidsaktivitet. Sedan blir läggtiden senare. Familjeaktiviteter börjar uppfattas som störande eftersom de tar tid från gaming. Skolarbete eller arbete skjuts upp. Efter ett tag kanske nästan hela vardagen organiseras runt möjligheten att spela. När gaming konsekvent får företräde framför sådant som tidigare varit viktigt finns anledning att reagera.

Negativa konsekvenser är särskilt viktiga

En person som spelar mycket men har en fungerande vardag befinner sig i en annan situation än någon som fortsätter spela trots allvarliga problem. Vid dataspelsberoende är just fortsatt spelande trots negativa konsekvenser centralt. Det kan handla om sömnproblem, skolfrånvaro, försämrade relationer, konflikter hemma eller att andra aktiviteter nästan helt försvinner.

Ett stort spelintresse är inte en sjukdom

Det här är minst lika viktigt. Många barn, ungdomar och vuxna älskar datorspel. De kan lägga mycket tid på gaming, följa e-sport, diskutera spel med sina vänner och ha spelandet som sitt största fritidsintresse. Det innebär inte automatiskt dataspelsberoende, dataspelsmissbruk eller spelberoende. Ett starkt intresse måste kunna skiljas från ett beteende som orsakar tydlig funktionsnedsättning.

Föräldrar bör titta på hela vardagen

Om du är orolig för ett barn eller en ungdom kan det vara mer användbart att undersöka några centrala områden än att räkna timmar. Hur fungerar sömnen? Kommer barnet till skolan? Finns relationer och andra aktiviteter kvar? Hur ser måendet ut? Kan barnet avsluta spelandet när något annat behöver göras? Har situationen förändrats under de senaste månaderna? Helhetsbilden är viktigare än en enskild kväll framför datorn.

Skolan behöver också förstå begreppen

För lärare, mentorer och elevhälsa är samma distinktion viktig. En elev som berättar att hen spelar fem timmar om dagen behöver inte automatiskt ha ett dataspelsmissbruk. Däremot bör skolan reagera om eleven samtidigt börjar komma sent, somna på lektionerna, få hög frånvaro eller inte längre klara skolarbetet. Skolans uppgift är inte att ställa diagnosen utan att upptäcka förändringar och konsekvenser.

När bör man söka hjälp?

När spelandet under en längre tid skapar betydande problem och familjens egna försök till förändring inte fungerar kan det vara klokt att söka stöd. Det gäller särskilt om personen inte längre verkar kunna kontrollera spelandet, om skola eller arbete påverkas kraftigt, om dygnsrytmen har vänt eller om konflikterna hemma blivit mycket omfattande. Då är det mindre viktigt vilket vardagsord man använder och viktigare att situationen tas på allvar.

Sammanfattning

Dataspelsberoende, dataspelsmissbruk och spelberoende används ofta som om de betyder samma sak, men det finns viktiga skillnader. Dataspelsberoende används ofta för ett allvarligt och svårkontrollerat förhållande till gaming, medan dataspelsmissbruk är ett vanligt bredare uttryck för problematiskt spelande. Spelberoende används i Sverige främst för problem med spel om pengar och bör därför inte automatiskt blandas ihop med gaming. Internationellt används Gaming Disorder för den diagnostiska problematiken kring datorspel. Oavsett vilket ord som används är den viktigaste frågan densamma: Har personen fortfarande kontroll över spelandet och finns det plats för sömn, skola, arbete, relationer och ett fungerande liv utanför spelet?