Behandling av datorspelsberoende – vilka metoder kan hjälpa?

När datorspelandet börjar påverka sömn, skola, arbete eller relationer uppstår ofta frågan: vilken hjälp finns egentligen att få? Föräldrar kanske har försökt med regler, begränsningar och samtal utan att situationen förbättrats. En vuxen person kanske själv har försökt minska sitt gaming flera gånger men återgått till samma mönster. Då kan professionellt stöd vara ett viktigt nästa steg. Men hur fungerar behandling av datorspelsberoende? Vilka metoder används, hur går ett behandlingsarbete till och måste man sluta spela helt? Det finns flera möjliga vägar till förändring. Vilken som passar bäst beror bland annat på personens ålder, hur omfattande problemen är och vad som ligger bakom spelandet.

När behövs behandling för datorspelsberoende?

Alla som spelar mycket datorspel behöver inte behandling. Gaming kan vara ett stort och positivt intresse utan att innebära ett beroende. Behovet av hjälp uppstår framför allt när personen har svårt att kontrollera sitt spelande och när det leder till återkommande negativa konsekvenser. Det kan handla om omfattande sömnproblem, skolfrånvaro, svårigheter att sköta arbetet, försämrade relationer eller att andra viktiga aktiviteter trängs undan.

Skillnaden mellan datorspelsmissbruk och datorspelsberoende

Begreppen datorspelsmissbruk och dataspelsmissbruk används ofta för att beskriva ett spelande som skapar problem i vardagen. Datorspelsberoende och dataspelsberoende används ibland på liknande sätt, men en formell diagnos kräver en mer specifik bedömning. Man behöver dock inte uppfylla alla kriterier för en beroendediagnos för att ha nytta av stöd eller behandling.

Vad säger WHO om gaming disorder?

Världshälsoorganisationen WHO har inkluderat gaming disorder i diagnossystemet ICD-11. Tillståndet kännetecknas av försämrad kontroll över gaming, att spelandet får allt större prioritet och att personen fortsätter trots negativa konsekvenser. Mönstret ska leda till betydande funktionsnedsättning inom exempelvis familj, skola, arbete eller socialt liv. Vanligtvis ska problemen ha funnits under minst tolv månader, men perioden kan vara kortare vid särskilt allvarliga symtom.

En bedömning handlar om mer än antalet speltimmar

En person kan spela många timmar utan att ha ett datorspelsberoende. En annan kan spela färre timmar men ändå ha stora svårigheter att kontrollera sitt beteende. Därför behöver en professionell bedömning undersöka hur gaming påverkar vardagen, vilka försök personen gjort att förändra sitt spelande och vilka konsekvenser som uppstått.

Hur börjar en behandling av datorspelsberoende?

Ett behandlingsarbete börjar vanligtvis med att kartlägga situationen. Hur länge har problemen funnits? Vilka spel spelar personen? När sker spelandet och vad händer när personen försöker avsluta? Hur fungerar sömn, skola, arbete och relationer? Man behöver också förstå vad personen själv tycker fungerar bra respektive dåligt med gaming.

Varför är det viktigt att förstå spelandets funktion?

Datorspel fyller olika behov för olika människor. För vissa handlar det främst om gemenskap och social kontakt. För andra kan det vara tävling, prestation, avkoppling eller ett sätt att hantera stress och jobbiga känslor. Om behandlingen bara fokuserar på att minska speltiden utan att förstå varför personen spelar så mycket riskerar viktiga delar av problemet att förbises.

KBT vid datorspelsberoende

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en av de mest studerade behandlingsinriktningarna vid problematiskt gaming. Metoden fokuserar på sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. I behandlingen kan personen få hjälp att identifiera situationer som leder till överdrivet spelande, förändra invanda beteendemönster och utveckla strategier för att hantera impulser och svårigheter.

Vad kan man arbeta med inom KBT?

Det kan exempelvis handla om att kartlägga när personen spelar längre än planerat, vilka tankar som uppstår när det är dags att avsluta och vad som gör det svårt att prioritera andra aktiviteter. Behandlingen kan också innehålla planering av vardagen, arbete med sömnrutiner och träning i att hantera situationer där lusten att fortsätta spela är stark.

Hur bra fungerar KBT mot datorspelsberoende?

Forskning tyder på att KBT-baserade insatser kan minska symtom på problematiskt gaming hos vissa personer. Samtidigt är forskningsläget fortfarande under utveckling. Studierna skiljer sig åt när det gäller behandlingsupplägg, deltagare och hur resultaten mäts. Därför går det inte att säga att en viss KBT-metod fungerar för alla eller att resultaten alltid består på lång sikt.

Motiverande samtal vid gamingproblem

Motiverande samtal, ofta kallat MI, är ett förhållningssätt som används för att hjälpa människor att utforska sin motivation till förändring. Det kan vara särskilt relevant när personen själv är osäker på om spelandet är ett problem. I stället för att försöka övertyga personen om att sluta spela undersöker man både vad gaming ger och vilka konsekvenser personen upplever.

När personen inte vill ha hjälp

Det är vanligt att föräldrar ser större problem än barnet eller tonåringen själv. Ungdomen kanske tycker att gaming fungerar bra och att det framför allt är föräldrarna som överdriver. I sådana situationer behöver man ofta börja med att skapa en fungerande dialog. Att tvinga fram ett erkännande av datorspelsberoende är sällan en bra utgångspunkt för ett långsiktigt förändringsarbete.

Behandling behöver anpassas efter ålder

Ett barn på tolv år har andra förutsättningar än en vuxen på trettio. Barn behöver ofta mer stöd från föräldrarna för att skapa rutiner, hantera speltider och prioritera sömn och skola. Vuxna behöver i större utsträckning arbeta med sina egna beslut, vardagsstrukturer och relationer. Därför bör behandlingen anpassas efter både ålder och livssituation.

Familjens betydelse vid behandling av barn

När ett barn har utvecklat ett problematiskt gamingmönster påverkas ofta hela familjen. Föräldrarna kanske har hamnat i återkommande konflikter kring datorn och barnet har börjat undvika samtal om spelandet. Då kan det vara värdefullt att arbeta med familjens kommunikation, gränssättning och förväntningar samtidigt som barnet får stöd.

Föräldrastöd kan vara en viktig del av behandlingen

Föräldrar behöver ibland hjälp att förstå vilka regler som är rimliga och hur de kan följas upp utan att varje kväll blir en konflikt. Det kan också handla om att skilja mellan situationer där barnet behöver tydligare gränser och situationer där det framför allt behöver stöd med självreglering. Ett fungerande föräldrastöd kan bidra till att förändra vardagen även när barnet initialt är tveksamt till behandling.

När tonåringen vägrar delta

En vanlig fråga är vad föräldrar ska göra när tonåringen inte vill träffa en terapeut. Det betyder inte att familjen måste vänta tills ungdomen själv ber om hjälp. Föräldrar kan börja med att söka rådgivning kring hur de ska hantera situationen hemma. Det är dock viktigt att vara realistisk: föräldrastöd kan förbättra förutsättningarna, men ersätter inte alltid behovet av en individuell bedömning eller behandling.

Behöver man sluta spela helt?

Det finns inget enkelt svar som passar alla. För vissa kan målet vara att återfå kontrollen och utveckla hållbara spelvanor. För andra kan ett längre uppehåll eller mer omfattande begränsningar vara nödvändiga. Målsättningen behöver utgå från problemens omfattning och personens förmåga att spela utan att viktiga delar av livet påverkas negativt.

Kontrollerat gaming eller total avhållsamhet?

Vid behandling av datorspelsberoende diskuteras ibland om personen ska kunna fortsätta spela i begränsad omfattning eller helt avstå från gaming. Till skillnad från vissa substansberoenden finns det inte ett universellt behandlingsmål som passar alla. Om personen gång på gång misslyckas med att hålla överenskomna gränser kan ett tillfälligt speluppehåll vara en möjlighet att överväga inom en individuell behandlingsplan.

Att minska speltiden räcker inte alltid

Om en person tidigare spelat åtta timmar om dagen och sedan minskar till fyra kan det vara en viktig förändring. Men om sömnen fortfarande fungerar dåligt, skolan försummas och relationerna påverkas kan problemen finnas kvar. Därför behöver behandlingen följa upp hur hela livssituationen utvecklas, inte bara antalet timmar framför datorn.

Sömn och dygnsrytm som en del av behandlingen

Många som söker hjälp för problematiskt gaming har utvecklat oregelbundna sömnvanor. Personen kanske spelar långt in på natten och har svårt att komma upp på morgonen. Att återställa fungerande rutiner kan därför vara en viktig del av behandlingen. Det kan handla om regelbundna sovtider, planerade spelavslut och att minska tillgången till gaming under natten.

Skola och arbete behöver också fungera

Vid omfattande datorspelsmissbruk kan skolgång eller arbetsliv ha påverkats under lång tid. Då kan det behövas en plan för att stegvis återgå till fungerande rutiner. För barn och ungdomar kan samarbete med skolan vara viktigt, särskilt om det finns omfattande frånvaro eller andra svårigheter som behöver hanteras parallellt.

När gaming används för att hantera psykisk ohälsa

Ibland spelar personen mycket därför att livet utanför spelet känns svårt. Det kan handla om stress, nedstämdhet, ångest, ensamhet eller andra belastningar. Gaming kan då fungera som ett sätt att tillfälligt slippa obehagliga känslor. Om behandlingen inte uppmärksammar dessa svårigheter kan det bli svårt att skapa en hållbar förändring.

Datorspelsberoende och ADHD

Vissa personer med ADHD kan uppleva särskilda svårigheter med tidsuppfattning, impulskontroll och att avsluta stimulerande aktiviteter. Om sådana svårigheter finns behöver behandlingen ta hänsyn till dem. Det innebär inte att ADHD automatiskt leder till datorspelsberoende, utan att stöd och strategier ibland behöver anpassas efter personens förutsättningar.

Sociala relationer är viktiga för återhämtningen

För en person som tillbringat nästan all sin fritid framför datorn kan gaming vara den viktigaste sociala mötesplatsen. Att kraftigt begränsa spelandet utan att samtidigt skapa andra möjligheter till gemenskap kan därför bli svårt. Behandlingen kan behöva hjälpa personen att återuppta tidigare relationer, hitta nya aktiviteter eller utveckla ett mer varierat socialt liv.

När hela identiteten kretsar kring gaming

För vissa är gaming inte bara en fritidsaktivitet utan en central del av identiteten. Personen kanske är mycket skicklig, har hög ranking eller har byggt upp ett stort socialt nätverk i spelvärlden. Att förändra spelvanorna kan då upplevas som att förlora något viktigt. Ett behandlingsarbete behöver ta den upplevelsen på allvar och hjälpa personen att hitta fler sammanhang där den känner kompetens och tillhörighet.

Hur lång tid tar behandling av datorspelsberoende?

Det går inte att ange en behandlingstid som passar alla. Vissa personer behöver främst stöd för att förändra rutiner och återfå balansen i vardagen. Andra har mer omfattande problem som kräver längre insatser. Hur snabbt förändringen går påverkas bland annat av problemens varaktighet, personens motivation och om det finns andra svårigheter som behöver behandlas.

Kan man få återfall i problematiskt gaming?

Det är möjligt att en person som lyckats minska sitt spelande senare återgår till tidigare mönster. Det kan exempelvis ske under perioder av stress, ensamhet eller när ett nytt spel släpps. Därför kan det vara viktigt att redan under behandlingen identifiera risksituationer och skapa en plan för hur personen ska agera om kontrollen börjar försämras.

Ett bakslag betyder inte att behandlingen har misslyckats

Förändring sker sällan helt utan svårigheter. Om personen spelar längre än planerat under en period behöver man undersöka vad som hände och vad som kan göras annorlunda. Det är viktigt att inte låta ett enskilt bakslag bli en anledning att ge upp hela förändringsarbetet.

Finns det läkemedel mot datorspelsberoende?

Det finns i dag inget läkemedel som är etablerat som specifik standardbehandling för gaming disorder. Forskning har undersökt olika medicinska möjligheter, men underlaget är begränsat. Om personen samtidigt har exempelvis ADHD, depression eller annan psykisk ohälsa kan läkemedelsbehandling ibland vara aktuell för det tillståndet efter medicinsk bedömning. Det är dock något annat än att medicinera direkt mot gamingberoendet.

Behandling av datorspelsberoende online

Samtalsstöd och vissa behandlingsinsatser kan genomföras digitalt. Det kan vara ett alternativ för personer som bor långt från en mottagning eller har svårt att resa. Onlinebehandling behöver dock fortfarande innehålla en ordentlig bedömning, tydliga mål och uppföljning. Vid mer omfattande svårigheter kan andra vårdkontakter eller insatser också behövas.

Var kan man få hjälp med datorspelsberoende?

För barn och ungdomar kan en första kontakt vara elevhälsan, vårdcentralen eller barn- och ungdomspsykiatrin, beroende på problemens omfattning och vilka andra svårigheter som finns. För vuxna kan vårdcentralen vara en väg till bedömning och vidare stöd. Det finns också verksamheter som arbetar särskilt med problematiskt gaming. Tillgången till specialiserad behandling varierar mellan olika delar av Sverige.

Vad ska man fråga innan man påbörjar behandling?

Det är rimligt att fråga vilken erfarenhet behandlaren har av datorspelsberoende, hur bedömningen genomförs och vilka metoder som används. Man kan också fråga hur målen sätts, hur familjen involveras och hur behandlingsresultaten följs upp. En seriös behandlingsinsats bör kunna förklara sitt arbetssätt och vara tydlig med vad man vet och inte vet om metodernas effekt.

Spelberoende om pengar kräver en annan bedömning

Spelberoende om pengar, exempelvis casino och betting, är en annan problematik än datorspelsberoende. Det finns särskilda behandlingsvägar och stödinsatser för personer med spelproblem om pengar. Om personen både har problem med gaming och spelar om pengar behöver båda beteendena kartläggas så att hjälpen anpassas efter situationen.

Hur vet man om behandlingen fungerar?

Framsteg behöver inte enbart mätas i minskad speltid. Personen kanske börjar sova bättre, kommer tillbaka till skolan, får mindre konflikter hemma eller klarar att avsluta gaming enligt plan. Förändringar i kontroll, vardagsfunktion och livskvalitet är viktiga tecken på att behandlingen går åt rätt håll.

Målet är en fungerande vardag

En framgångsrik behandling handlar inte bara om att personen ska tillbringa färre timmar framför datorn. Målet är att gaming inte längre ska styra livet på bekostnad av sömn, relationer, skola, arbete eller hälsa. För vissa innebär det ett begränsat spelande. För andra kan det innebära att man behöver avstå från vissa spel eller förändra sina vanor mer genomgripande.

Det går att förändra problematiska spelvanor

När datorspelsberoende har pågått länge kan situationen kännas låst, både för personen som spelar och för de anhöriga. Men det finns behandlingsmetoder och stödinsatser som kan hjälpa människor att förstå och förändra sitt beteende. Det viktiga är att inte fastna i en kamp om enbart speltimmar utan att undersöka varför gaming har fått så stor betydelse och vad som behöver förändras i vardagen. Behandling av datorspelsberoende handlar ytterst om att återfå kontrollen över sina val – så att datorspel kan vara en del av livet utan att få bestämma över resten av det.